Nu kommer Skype till iPhone

Nu stämmer Wall Street Journal in i kören som förutspår att Skype för iPhone kommer att släppas de närmsta dagarna. För att kunna ringa eller ta emot samtal måste man dock ha WiFi-anslutning till Internet. Du kan säkert gissa anledningen: om det skulle fungera med 3G tycker mobiloperatörerna att de förlorar för mycket pengar på att du inte ringer med dom.

Visst vore det gött att ge dom en liten knäpp på näsan? ;) Dra ditt strå till stacken och gå in och beställ Myfi.net ADSL idag!

Nya priser på mobilt bredband

Nu har de stora mobiloperatörerna presenterat sina nya prismodeller för mobilt bredband. Som väntat försvinner alla referenser till obegränsad nedladdning ur produktbeskrivningarna och det blir dyrare.

Dyrast är som vanligt Telia. För 249 kr/mån får du tanka 5 GB i upp till 14.4 Mbit/s (eller som Telia uttrycker det "< 10 Mbit/s"). Med den högsta utlovade datahastigheten laddar du då ner din ranson på lite drygt en timme. För en timme (5 GB) extra betalar du 149 kr.

På Computer Swedens ledarsida varnar Tomas Zirn för att den nya prissättningen hotar att sätta krokben för IP-baserade musik- och videotjänster i mobilen. Gemensamt för dessa tjänster, tex YouTube och Spotify, är att de kan överföra stora mängder data. Blotta hotet om en motsvarande stor räkning från mobiloperatören kan få användarna att välja bort dessa.

Men frågan är om mobiloperatörerna har ett val. Kanske är det inte prissättningsmodellen utan kostnadsstrukturen som är det grundläggande problemet. Det är dyrt att överföra stora volymer data i mobilnät. Det beror i slutändan på fysikens lagar och det är ingen idé att hoppas på att någon annan ska bära kostnaden för storkonsumenten (eller att fysikens lagar ska ändras). Vägen ur problemet är istället att producera mobilt data billigare. Radikalt billigare blir det bara om vi återanvänder infrastrukturen för fast bredband i kombination med ett finmaskigt nät av radiosändare.

The Economists insiktsfulla läsare

Den ansedda tidskriften The Economist skriver om mobilt bredband och operatörernas rädsla för "commoditization". Resonemangen är de vanliga: operatörerna måste få del av det värde som innehållet i nätet skapar, annars går det inte att nå lönsamhet.

Även kommentarerna följer sitt bekanta motsatta tema (men håller naturligtvis lite extra hög nivå när de kommer från Economist-läsare). Under pseudonymen "willstewart" skriver någon:

The Economist makes the classic mistake of telecoms-watchers and sadly too many operators. Operators are all too prone to see that the huge value of services offered over their systems and to think that they can do this, too. But why should a transport business be any good at services? Do we expect that road-builders would be good at making trucks? Or that haulage companies would make good manufacturers or farmers? Why do you think a mobile (or any other) operator would be better at, for example, music provision than iTunes? Is not the great strength of the iPhone the apps NOT written by Apple? Provision of bit-transport is neither a 'dumb' nor a bad business; operators would be much better advised to stick to doing it exceptionally well! Diversifying into services will only leed to tears!

Men inte vore det väl egentligen något problem om operatörerna ville försöka sälja sina egna musiktjänster på Internet, på samma sätt som det inte skulle vara något problem om DB Schenker ville ge sig in i jordbruksbranschen eller Peab Asfalt skulle vilja bygga lastbilar. Om de däremot försöker utnyttja sin oligopolställning inom en bransch för att konkurrera inom en annan är det dags att dra öronen åt sig. Föreställ dig till exempel att en bonde ringer till DB Schenker för att beställa transport och får till svar att det går tyvärr inte för jordgubbar odlar de själva och de vill inte transportera några sådana någonstans där det skulle kunna sänka efterfrågan på deras. Naturligtvis är det otänkbart, och tur är väl det för annars skulle vi alla få vänja oss vid tomma jordgubbshyllor vid midsommar och orimliga priser. Pseudonymen "tp1024" är inne på samma spår:

The English language has a very apt word to describe the business model of a high margin utility - extortion.

Vi siktar på att transportera bitar, och göra det 'exceptionally well'.

Access Industries köper Ice.net

IDG rapporterar att Access Industries, en amerikansk industrigrupp, har köpt den svenska delen av Ice.net. Sedan tidigare äger de den norska verksamheten och har även sagt sig vara intresserade av den danska.

Ice.net använder det gamla NMT-bandet runt 450Mhz för att leverera mobilt bredband. Den låga frekvensen ger lång räckvidd och därmed få och stora celler. I Storstockholmsområdet sägs Ice.net ha två basstationer: en i Nackamasterna och en i Kaknästornet. Det gör det billigt att uppnå god yttäckning, men baksidan av myntet är låg kapacitet. Alla användare i en cell delar i princip på den tillgängliga bandbredden (i fallet Ice.net ungefär 2-3 Mbit/s). Det ger naturligtvis inga lysande förutsättningar för att sälja donglar vid Stureplan, utom möjligtvis till de som bara vill använda dom på skidresan eller segelsemestern.

Det är här det börjar bli intressant. Som sagt tror inte vi att mobilnäten i nuvarande form kommer att bli den långsiktiga lösningen i innerstadsregionerna. Den marknad som då återstår för det klassiska mobila bredbandet är just som ett komplement för att kunna surfa precis överallt. I den nischen bör Ice.net kunna stå mycket starka. Vi tror Access Industries har gjort en bra affär.

Praktgrälet i Barcelona

Det ryktas att Ericsson ConsumerLab under ett seminarium i Barcelona försökte lansera idén att det går utmärkt att sälja mobilt bredband för under 20 euro per månad. Det möttes inte direkt med jubel från operatörerna. En operatörsrepresentant lär ha utbrustit:

– Den här prissättningsmodellen är – om den tillämpas – ingenting annat än ett perfekt recept för konkurs.

Tilltaget följdes enligt ryktena av kraftiga applåder och busvisslingar.

Som vanligt skjuter operatörerna in sig på storkonsumenterna:

– Dagens avgiftsmodeller enligt ät-så-mycket-du-orkar-principen fungerar inte längre, säger Teliasoneras mobilchef Erik Hallberg.

Han lär ha följts av Tele2-chefen Harri Koponen som tog sig upp på scenen och slängde på en Powerpointbild med en extremt överviktig man på en liten motorcykel.
– Här är problemet. Det här är vad som händer om man äter för mycket, lär han ha sagt.

Kanske kan man också vända på det: om operatörerna hade haft den oligopolställning på transportmarknaden som de har inom mobil datakommunikation skulle vi säkerligen alla åka runt på extremt små och dyra motorcyklar. Så har inte den marknaden utvecklat sig. Återstår att se hur det blir med mobilt bredband.